Nästan så att

Jag skäms lite då jag talar om min förlossning med andra och dom frågar hur den var o så? Förlossningen med mitt första barn var hur enkel som helst o faktiskt denna också. Om det inte vore så att jag nu sitter och tittar på min underbara fina lilla prins Mio så skulle jag inte kunnat känna eller tro att min kropp just fött ett barn för en vecka sen. Känner mig helt återställt. Inge ont i magen inga direkta blödningar kvar o trött är jag då inte. Det är helt otroligt hur kroppen kan återgå så fort till som den var innan. Klart jag har kilon kvar och en massa hormoner som spökar också men så är det ju och kommer förbli så länge jag ammar.
Min kropp verkar vara som juten för att föda barn iaf.
Skulle lätt kunna göra om det imorgon. Ska ta o skriva förlossningsberättelse någon dag här snart. Peter antecknade under hela graviditeten vad som hände och vilka tider osv. Men innan vi skulle fara hem så fick vi förlossningen utdragen i papper också. Egentligen har dom slutat med det men då dom såg hur angagerad Peter var för att få med allt som hände, så var barnmorskorna snälla att dom gav oss ett utdrag =)
Sen filmade ju Peter också så vissa stunder av förlossningen finns med på film.
Det är jag också glad över!
Sen så blev det ju så att jag födde i Sunderbyn och det är jag också tacksam över.
Allt blev helt över mina förväntningar, fick verkligen säkert dom bästa barnmorskorna som fanns där. Stort tack ska dom ha för deras fina hjälp vid Mios födelse. Näpps det var allt för denna gång. Nu ska jag avnjuta ett glas oboy som jag så länge fått avstå ifrån =)
Kramis